Trygg, säker, hälsosam, inspirerande, inkluderande, ändamålsenlig, främjande, upprätthållande, tillräcklig, anpassad, ekonomisk, ekologisk och hållbar. Det här är ett urval av adjektiv från åländska lagar. Rättigheter och skyldigheter fastställs i lagstiftningen, men också de önskade tillstånden som rättigheterna och skyldigheterna ska leda fram till. Adjektiv som beskriver önskade tillstånd är viktiga, bland annat för att förstå olika verksamheters varför och utifrån det göra konkreta vägval.
Men kanske sker det emellanåt en överkonsumtion av adjektiv i strävandena att skapa en så bra verksamhet som möjligt. Målsättningen verkar oftast vara att få till stånd en verksamhet eller en service som möter precis alla av väljarnas eller konsumenternas förväntningar. Ett exempel på när listan på det framtida önskade tillståndet liksom aldrig vill ta slut är Kvalitetstrekommendation -tjänster för äldre som Ålands landskapsregering antog år 2010. I dokumentet fastställs totalt 32 mål och 41 indikatorer som delas upp enligt områdena organisation och verksamhet; jämställdhet; bemötande och etik; mat, kostbehandling, fysisk aktivitet; utevistelser; innehåll i dagen; äldres boende samt förebyggande hembesök.
Att beskriva vad som ska uppnås är bra, fast i något skede behöver också tid ägnas åt tanken hur dessa mål ska översättas i beteenden. För oftast är det vad individer säger och gör och vilka rutiner en organisation tillämpar som avgör om målen nås eller inte. Men hur gör jag för att i mitt dagliga arbete förkroppsliga till exempel 32 olika mål? Möjligtvis behövs det fler redaktörer som springer runt i byråkratins korridorer och påminner om devisen "kill your darlings". Om du bara fick välja ett adjektiv för den verksamhet du arbetar inom, vad skulle det vara? Eller känns det som en omöjlig uppgift?
Paul O'Neill är en person som gjorde just det. Valde ett adjektiv för att beskriva målet för den verksamhet han utsetts till att leda. Glöm "produktivitet", "effektivitet", "ökade intäkter" eller "minskade kostnader". När O´Neill tillträdde som CEO för det amerikanska aluminiumföretaget Alcoa var hans enda mål en ökad säkerhet. Charles Duhigg återger i boken The Power of Habit (2012) hur investerare i panik sålde sina aktier för att inte drabbas negativt av den okonventionella (och i deras tycke idiotiska) strategin. Och kanske är det den magkänslan du får när du funderar på ett mål för din verksamhet. Känner du instinktivt att det är ett tryggare alternativ att rada upp 32 mål istället för att välja endast ett? Lite sikta mot stjärnorna, landa i trädtopparna?
O'Neill visste dock vad han gjorde. Under sin tid som CEO (1987-1999) fokuserade han enbart på frågan om ökad säkerhet. Medan arbetsolyckorna minskade radikalt till att utgöra endast en tjugondel av det amerikanska medeltalet, femfaldigades intäkterna. Genom att fokusera på ett område, skapades en positiv kedjereaktion inom andra områden. Alla, både cheferna, mellancheferna, arbetarna på golvet och facket hade ett gemensamt mål, en säkrare arbetsplats. Runt detta mål anpassades individernas vanor och organisationens rutiner vilket ledde till en mer välmående personal och ett mer framgångsrikt företag. Trots att ingen pratade om produktivitet, effektivitet, intäkter eller kostnader.
Charles Duhigg använder begreppet nyckelvanor (keystone habits) för att förklara vad som egentligen händer när vi väljer att sätta energin på ett mål, eller en vana. Genom att ta tag i en (dålig) vana eller ett område som behöver utvecklas, skapas per automatik också positiva effekter vad gäller andra vanor. En positiv förändring bildar helt enkelt ringar på vattnet utan att vi ens behöver försöka. Enligt Duhigg är utmaningen att identifiera dessa nyckelvanor, som stöder nya strukturer och etablerar en kultur där positiv förändring smittar. Kanske nyckelvanor kan vara temat på nästa personaldag?
